Vi har två väldigt problematiska grupper bland oss muslimer:
a) De som undervärderar djinn/Sihr/hasads påverkan och kanske till och med förnekar dess existens eller dess påverkan på samhället, grupper och individer.
b) De som har en stark tendens att skylla alla problem på djinner. Dessa ska vi tala om i denna artikel.
Vissa människor är alltför lata för att gå den långa, jobbiga vägen för att reparera sina äktenskap, vilket kräver tid, energi och mycket dedikation. Att skylla på ett osynligt, utomstående väsen kan vara psykologiskt tillfredsställande och en försvarsmekanism för att frigöra sig från sina brister och problem.
Ett annat typiskt exempel är faderns dotter som försökt gifta sig i flera år förgäves. Hon kanske känner att hon inte hittar någon som uppfyller hennes religiösa eller fysiska behov, och när hennes pappa hör talas om att någon annans dotter ”tydligen OCKSÅ har samma problem pga. djinner” måste därmed hans egna dotter plötsligt diagnostiseras med precis samma problem.
Denna form av extremism kan även drabba Raaqis. Tänk dig att, du som Raaqi, varje dag får höra att folk är påverkade av djinner från alla möjliga håll. Finns det inte en risk att man till slut blir förblindad och börjar tro att alla är påverkade mer eller mindre?
Äktenskapsfrågan är bara ett exempel. Denna extremistiska syn omfattar livets samtliga spektrum, och tyvärr har hela ”Ruqyah-ämnet” traumatiserat vissa av våra syskon som inte fått den uppmärksamheten och hjälpen de behöver utan i stället skylls det alltid på djinner. En kan ha allvarliga trauman från barndomen som kräver förståelse och hjälp, men man nonchalerar allt den personen går igenom och simplifierar svaret till ”Ruqyah”.
Detta är allvarligt! Man leker med folks liv på det här sättet.
Det leder till ett långvarigt lidande eftersom man lever efter en förklaringsmodell som inte är verklighetsförankrad. Till slut kanske man t.om förnekar saker som Sihr och förlöjligar det. Har detta inte hänt?! Ja, det har hänt!
Vad är lösningen?
Objektiv, analytisk, kunskapsbaserad och professionell behandling av varje fall. Alltid.
Lite mer konkret förklarat:
Man måste lägga sina känslor och subjektiva erfarenheter åt sidan och kolla:
1) Har person X tydliga djinn-symptom?
-Nej?
Då är det bara och söka vidare.
-Ja? Kontrolläs.
-Kanske? Kontrolläs.
Svårare än så är det inte. Sen, vem säger att man inte kan kombinera Ruqyah med medicinsk och psykisk vård?
2) Om Ruqyah blir aktuellt så görs det utmed Quran & Sunnah som är den bästa och enklaste metoden.
Dela gärna med er av era egna tankar och åsikter i kommentarerna. Min subjektiva förståelse säger att gruppen som underminerar faran med djinner är mycket större än gruppen som överdriver. Därför behöver vi fortsätta utbilda muslimerna inom Ruqyah.
Allah vet bäst