En relevant fråga som vi behöver ställa oss är: Hur avgör man om en person är påverkad av djinn, eller om det handlar om psykiska besvär? Det här är ingen enkel fråga. Problematiken ligger i att symptomen för psykiska störningar och sprirituella sjukdomar kan vara likartade.
Ett exempel är dubbla personligheter. Dissociativ identitetsstörning kallades tidigare multipel personlighetsstörning och är ett psykiskt tillstånd som gör att delar av personligheten separeras från den ursprungliga personligheten som en slags skyddsmekanism, eller ett sätt att fly allvarliga traumatiska händelser (Mindler.se).
Beskrivningen kan i vissa fall likna det som händer när en person blir besatt av en djinn. Djinnens tankar och känslor integreras med människans egna tankar och känslor, vilket kan ge upphov till dubbla personligheter. En broder vars fru jag känner hade periodvisa personlighetsförändringar. Ena stunden var hon sig själv, nästa kunde hon bråka med honom utan uppenbar anledning eller av underliga orsaker.
Efter att detta hade pågått i flera år var brodern nära på att skilja sig från sin fru, men det var en sak som stoppade honom. När han konfronterade henne och frågade varför hon gjorde såhär, så svarade hon: “Jag vet inte”. Systern hade inga dokumenterade psykiska diagnoser sedan tidigare, utan var psykiskt välmående som utgångspunkt.
Systern bad ständigt om förlåtelse och sa att hon inte kunde förstå varför hon fortsatte initiera alla dessa bråk. Hon hade stora skuldkänslor och klandrade sig själv mycket. En natt bestämde sig brodern för att läsa ruqyah på sin fru. Han läste tio minuter utan effekt, och därefter fortsatte problemen utan stopp. En annan natt läste han igen, men denna gång en längre stund.
Efter tjugo till trettio minuter visade ruqyah tydliga indikationer på en djinn som hade funnits där under flera år, vilket bland annat yttrade sig i förändringar i röst och beteende. En erfaren raaqi hade kunnat upptäcka det här tidigare, men familjen hade ingen erfarenhet av varken djinner eller ruqyah.
Systern började läsa på sig själv under en längre period. Tydlig förbättring observerades i samband med ruqyah. Hon har inga symtom idag. I det här fallet var det en djinn, men i ett annat fall kan det vara ett psykiskt tillstånd. Notera att bedömningar inom ruqyah bygger på tolkning av observerade reaktioner och symptom som i enskilda fall, som inte utesluter förekomst av psykologiska tillstånd eller behov av medicinsk behandling.
Denna komplexitet har lett till att människor har diagnostiserats med psykiska sjukdomar, medan orsaken egentligen varit djinn-relaterad. På samma sätt finns det människor som påstås vara besatta, men som egentligen behöver psykisk vård. Det kan också vara både djinn och psykiska besvär samtidigt.
Jag läste Koranen på en icke-muslim nyligen. Efter tre dagar uppvisade hon tecken som indikerade en djinn. Hon hade varit i kontakt med vården och fått behandling, som inte gav önskad effekt. Jag har vid flera tillfällen sett situationer där personer i psykiatrisk vård hade behövt en annan typ av behandling. Det här är en observation grundad i erfarenhet, inte en avrådan från att söka psykiatrisk vård vid behov.
En släkting från mitt hemland var på besök i Sverige och sa till sjukvården att hon hade en djinn. Det tolkades som ett behov av psykiatrisk bedömning. Hon blev rädd och tog tillbaka allt hon sagt. Hon lyckades komma undan.
Utöver allt det här finns en tydlig obalans i hur vi förhåller oss till ruqyah. En del överdriver kraftigt och tillskriver djinner alla sina problem, medan andra utesluter den här dimensionen helt.
Så, hur löser man det?
Först och främst, jag är ingen psykolog eller läkare. Jag kan inte gå utanför mitt kompetensområde (ruqyah) och ge psykologiska diagnoser. Den här inställningen borde alla raaqis ha. Muslimska psykologer i Sverige borde också ha en öppenhet inför att interagera och samarbeta med raaqis. Vi kan ge en hint om ifall djinner kan vara en faktor värd att överväga.
Som raaqi kan jag göra en kalkylerad helhetsbedömning, genom vilken jag undersöker samtliga symptom en person uppvisar. Ofta handlar det om ett samspel av flera olika symptom, som dessutom har en påverkan på varandra. Jag kan analysera situationen systematiskt och komma med en tes, utan att nödvändigtvis kunna ge definitiva svar. Jag kan antingen utesluta djinn, bekräfta eller ge en sannolikhetsbaserad bedömning.
Det kan vara så att symptomen kommer i samband med påbörjad behandling, alltså att kroppen reagerar ofrivilligt på Koranläsning och sedan återgår till normaltillstånd. Det kan också handla om att befintliga symptom intensifieras, eller kombineras med nya visuella avvikelser och perceptuella fenomen som inte alltid har en tydlig förklaring. Läs artikeln Hur vet jag om jag är besatt? för mer information.
Om en person har en historik med till exempel trauma, komplexa ärftliga sjukdomar, upplevelser av systematisk misshandel eller andra medicinska faktorer som tyder på att det kan finnas interna utmaningar även utan extern påverkan, bör en raaqi vara försiktig med att antyda inverkan av djinner. Däremot går det alltid att rekommendera vem som helst att läsa ruqyah på sig själv, då det med fördel kan kombineras med medicinsk vård.
En raaqi med många års erfarenhet av ruqyah kan med etablerade metoder oftast avgöra om det rör sig om djinn eller inte, medan det för andra kan vara svårt, speciellt om det förekommer psykiska besvär i kombination med andra symptom. Dessa fall är de svåraste att hantera, både för en läkare och för en raaqi.
En felaktig bedömning kan i mycket sällsynta eller extrema fall leda till personens död, om det rör sig om exempelvis sihr qitaal, dödsmagi. Det här förekommer dessutom i verkligheten, men trots det är det ingen som tar upp det på sina lektioner, i sina podcasts eller under fredagspredikan. Vi får se när man blir redo att uppmärksamma dessa problem.
Vid eventuella oklarheter skadar det inte att läsa ruqyah, och det är mitt återkommande råd. Koranen är Allahs tal. Det kostar ingenting att läsa och kan aldrig förvärra ett tillstånd. Det är inte heller fel att uppsöka en psykolog eller en raaqi för att kontrollera det ena eller det andra. Vid kombinerade besvär eller diagnoser går det att arrangera en kombinerad behandlingsmetod.